Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSION KU
45
Tysklands bibliotekarier både genom sina egna utgivna skrifter och genom
det inflytande, han utövar i egenskap av redaktör av Zentralblatt für
Bibliothekswesen.
I den av H. Haff sammanställda förteckningen över Leyhs tryckta skrifter,
vilken inleder den i en ståtlig typografisk utstyrsel framträdande volymen,
kan man följa utvecklingen av Leyhs författarskap. Debuten skedde år
1903 med de studier över berättelsetekniken i Gottfrid Kellers noveller,
som han utgav för doktorsgraden vid Tübingens universitet. Följande år
publicerade han en studie över den episka objektiviteten, men därefter
inträdde 7 års uppehåll i författarskapet, till dess han år 1911 i Zentralblatt
für Bibliothekswesen började den från allra första stund mycket
uppmärksammade författarverksamhet på det bibliotekstekniska och
bibliotekshistoriska området, som med något avbrott under de vid fronten tillbringade
krigsåren alltjämt fortsatts, l.eyh hade nämligen inträtt på
biblioteksbanan och efter tjänstgöring i Posen, Göttingen, Königsberg och Berlin
sänts till Rom alt förestå Preussiska historiska institutets bibliotek
därstädes. Under de bägge Romåren 1908—1910 utbildade Leyh sig till en
fulländad kännare av de italienska statsbiblioteken och utgav över dem
år 1911 sina kritiska studier, vilka ännu i dag läsas med den största
behållning. Man finner redan i dessa Leyhs första åt biblioteksförvaltningens
problem ägnade skrifter samtliga de themata behandlade, som sedan skulle
komma att städse stå i centrum för hans intresse — bibliotekens
byggnader, katalogisering, uppställning, användning. Aren 1912 och 1913
publicerade Leyh studien >I)as Dogma von der systematischen Aufstellung»,
som väckte stort uppseende och som ännu gör starkt intryck på även den
mest övertygade uppställningssystematiker. Efter krigets slut kom Leyh
till Breslau, där Milkau — de tyska biblioteksmännens mest lysande namn
under den senaste mansåldern — då var chef, och blev sedan själv
bibliotekschef först i Halle år 1920 och året därpå i Tübingen. Efter Milkaus
död (1934) har Leyh övertagit redaktionen av den av Milkau
grundlagda »Handbuch der Bibliothekswissenschaft», där de av Leyh författade
partierna (i 2:a bandet, 1933) om biblioleksbyggnader, biblioteksstatistik
och uppställnings- och signeringssystem tillhöra det mest betydelsefulla,
som överhuvud publicerats inom dessa grenar av biblioteksförvaltningen.
Även folkbiblioteks- och folkbildningsväsendet har varit föremål för Leyhs
uppmärksamhet och givit stoff Lill några skarpsinniga och genomträngande
uppsatser och avhandlingar, som bjärt slicka av mol mycket av den
populära litteraturen på området.
Leyhs stora stilistiska förmåga, dokumenterad i allt som flutit ur lians
penna, icke minst i hans högtids- och minnestal och i hans
jubileumsartiklar, gör läsningen av hans skrifter till ett nöje. Hans historiska,
estetiska och filosofiska bildning är den rustkammare, ur vilken han hämtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
