Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
RECENSIONER
cantium, ordines militäres. En svensk forskare torde väl i första hand
intressera sig för de birgittinska hreviarierna; dessa finner han under
Canonici reg. S. Augustini. Av de beskrivna hreviarierna datera 1,135 från
1500-talet, 567 från 1600-talet, 711 från 1700-talet och 206 från följande
århundrade. Frankrike går i spetsen med 1,238 nummer, följt av Italien
med 727, Tyskland och Belgien med resp. 285 och 290 o. s. v. De flitigaste
tryckarna av breviarier lia efter Bohattas sammanställning alt döma varit
boktryckargenerationen Giunta i Venedig (190 tryck) och Plantin i
Antwerpen (150 tryck).
Del är icke min avsikt alt i denna anmälan kritiskt granska Bohattas
nya arbete i dess helhet, jag vill endast uppehålla mig vid hans
behandling av de nordiska hreviarierna, till vilka han även fört andra tryck,
som med bästa vilja i världen icke kunna rubriceras som sådana. Han
känner Klemmings arbete »Sveriges liturgiska literatur», men har endast
i undantagsfall anfört detsamma. Han känner däremot icke lill »Sveriges
bibliografi 1481—1600», vare sig i delta arbetes första eller senare under
titeln »Sveriges bibliografi intill år 1600» betydligt reviderade och
utvidgade upplaga. Av Lauritz Nielsens arbeten rörande det äldsta danska
boktrycket citerar han i litteraturförteckningen endast hans »Dansk
typografisk Atlas 1482—1600», och har endast i mindre utsträckning begagnat
hans viktiga huvudarbeten »Dansk Bibliografi 1482—1550» och »1551 —
1600». 1 stället öser han ur en mängd föråldrade och för hans ändamål
fullkomligt värdelösa källor, såsom The Ecclesiologist 1850,
antikvariatkataloger m. m.
Här följa några exempel på onöjaktigheter rörande nordiska breviarier.
Under nr 2838 finna vi ett Breviarium Upsalense 1525, som tydligen är
den av Jürgen Bicholff i Uppsala detta år tryckta latinska tideboken
»Horae de domina secundum ecclesiam Upsalensem», alltså inlet
breviarium. Som belägg för denna bok citerar han naturligtvis icke Sveriges
bibliografi men Aurivillius’ katalog och Graesse. Han känner genom dessa
källor blott exemplaret i Uppsala, icke det i Kungl, biblioteket i
Stockholm. Under nr 1911 anföres mycket riktigt Breviarium Arosiense (Basel
1513), men som nr 1910 förtecknar han en upplaga av samma
Väslerås-breviarium från år 1504, som ban dock själv betecknar som »zweifelhaft».
Han uppför vidare under nr 1912 ell Breviarium Arosiense 1507, som han
tillskriver ett sydfranskt stift Orange, vars latinska benämning likväl
är Aransio. Icke heller är Orange någon stiftstad. Källan är det defekla
ex. av Breviarium Arosiense 1513, som finnes i Bibliothèque
Sainte-Gene-viève i Paris. I detta breviarium förekommer 1)1. 81’ en skiva för
gyllen-talet, som börjar med år 1507. Det hade ju varit lätt att få denna
uppgift kontrollerad i Paris. Av det i Lübeck av Steffen Arndes år 1512 tryckta
Breviarium Birgittinuin (Bohatla 963) känner han blott Kungl, bibliotekets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
