Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
195
Gutenberg-Jahrbuch 1938. Hrsg. von A. Ruppel. Mainz (tr. Stuttgart):
Gutenberg-Gesellschaft, 1938. 259 s. 4°.
Under de senaste åren har Gutenbergsforskningen knappast gjort några
framsteg. Några nya fynd av större betydenhet lia icke blivit gjorda, de
gamla teorierna stöpas om och nya framläggas, vilka bringa icke så liten
förvirring i de redan som säkra ansedda resultat, vilka uppnåtts av en
äldre generation forskare.
Den nu utkomna trettonde årgången av Gutenberg-Jahrbuch ger även den
ett bevis på den återvändsgränd, vari för närvarande Gutenbergsforskningen
befinner sig, något år innan de planerade stora festligheterna med anledning
av 500-årsminnet av boktryckarkonstens uppfinning skola äga rum. Av de
bidrag, som syssla med det äldsta boktrycket, kunna särskilt två nämnas.
Gottfried Zedier, den ännu på sin ålderdom oförtrutne, men nog så
fantastiske Gutenbergsforskaren, uppfinnaren av teorien om den s. k.
sand-gjutmetoden, beskriver »Die Typen des Fust-Schöfferschen Psalteriums», vari
ban söker visa, att de båda psaltartyperna 1457 och 1459 äro Schöffers
verk och att den mindre typen är äldre än den större. Han får även
tillfälle att vidhålla sin åsikt, att det är Schöffer och icke Gutenberg, som
tryckt den 42-radiga bibeln, samt att rikta en skarp polemik mot Otto
Hupp för dennes åsikter om det s. k. Rosenthalska Missale Speciale. Hupp
anser som bekant, att detta missale (se bl. a. NTBB 1925, s. 189—204) är
Gutenbergs äldsta tryck, under det att Zedier bestämmer det som tryckt
av Berthold Ruppel i Basel 1461/62. Årsbokens utgivare A. Ruppel
frånkänner i en uppsats »Probleme des Mainzer Catholicon von 1460»
Gutenberg äran av att hava tryckt detta verk. Att Gutenberg tryckt såväl den
42-radiga bibeln som Catholicon 1460 har ju hittills varit en trossats för
varje tysk bibliografi
Den äldsta tryckerihistorien beröres också i andra uppsatser, som ingå
i denna årgång. Th. Musper skriver sålunda om »Die Urausgabe der
Biblia pauperum und der Apokalypse», vilka båda han lyckats påträffa
bland de av Schreiber beskrivna upplagorna. Första upplagan av Biblia
pauperum daterar han till omkr. 1430—40, editio princeps av Apokalypsen
till omkr. 1420 — blockboken kan alltså anses vara en föregångare till
boktrycket, vilket hittills förnekats. K. Holter har haft turen att i en
codex i Nationalblioteket i Wien finna ett fullständigt exemplar av Canon
missae 1458, som han betecknar som ett rentryck gentemot det enda förut
kända fullständiga exemplaret av detta tryck i Bodleyan Library i Oxford.
Av Canon missae äro utom dessa två exemplar endast några blad kända,
därav bl. 4 i Kungl. Biblioteket i Stockholm (se NTBB 1934, s. 3—8).
C. F. BO hl er, Pierpont Morgan Library i New York, beskriver några i
detta bibliotek befintliga Costerfragment: »New Coster fragments of the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
