Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
RECENSIONER
iicrna välja mellan romaner av Balzac och Wilhelmina Stålberg, och
bönderna pruta på psalmböcker i band med granna rokokostämplar. Så får
man sitt paket och far hem under gnistrande stjärnhimmel till godsen
och stugorna.» De litterära nyheter, som förmedlades till publiken av
dessa gammaldags hemtrevliga boklådor, voro emellertid icke alltid av det
färskaste slaget. Silfverstolpe berättar, att det år 1860 tog två veckor atl
från Helsingfors till Viborg frakta den nyutkomna upplagan av den andra
delen av Fänrik Ståls sägner, och till de längst hort belägna
Norrlandsstäderna kommo nyheterna ej sällan ungefär ett år för sent. Vad den
utländska litteraturen beträffar så lia vi inga direkta upplysningar om hur
länge det dröjde, innan den hann till Sverige, men att man kunde få
vänta länge är nog säkert. En tjänsteman i kansliet, J. G. von Paykull,
berättar i sina minnen att den 2 januari 1830 icke mindre än nio utländska
poster fattades på en gång. »I fyra och en halv vecka hade vi således i
Stockholm levat liksom på en annan himlakropp, avstängda från ali
beröring med den övriga civiliserade världen.» Med tiden blevo väl
förhållandena även på detta område något bättre, men nog förhöll det sig
i regel så att en bok var tämligen utdebalterad i Paris, när den började
göras till föremål för meningsutbyten i Stockholm.
Firman Fritzes grundläggare var av tysk börd — född i Stralsund —
och bar ursprungligen namnet Steinhöfel. Svensk blev han först
därigenom att han adopterades av sin frände och gudfader,
dekorationsmålaren Johan Carl Fritze i Stockholm. Men det dröjde icke länge förr än
ban fullständigt acklimatiserats och vuxit fast i sitt nya hemland.
Driftig och duglig samt väl förtrogen med den utländska, framför allt den
tyska bokmarknadens villkor och arbetsförhållanden lyckades han snart
att driva upp sin affär till en av de förnämsta i Stockholm. Silfverstolpe
har genom intressanta utdrag ur hans lagerkataloger visat vad det var
för slags litteratur han tillhandahöll sina kunder, och det måste sägas
att han uppenbarligen hade god känning med det aktuellaste i bokväg,
som publicerades på kontinenten. Typiskt för tidssmaken är firmans urval
av romaner: den franska litteraturen dominerar avgjort, på något avstånd
följd av den tyska, då däremot den engelska håller sig långt på
efterkälken. Lyxpublikationerna bestå av landskap och tavelefterbildningar i
stålstick; säkerligen har Silfverstolpe rätt, när han förmodar att mycket
av de gamla stockholmska borgarhemmens väggdekorering ■— de av tiden
sa högt älskade stålsticken i breda mahognyramar •— förvärvats i den
Fritzeska firman.
Under åren kring 1800-talets mitt genomgick firman Fritze en
betydande utveckling och kom allt mer och mer att intaga en ledande
ställning inom sin bransch. Också på förlagsverksamhet gick dess
innehavare in, dock tämligen försiktigt. Sitt förnämsta intresse ägnade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
