Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När Stockholm vaknar, af Gustaf Janson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leka med dimman, och vattnet kluckar entonigt mot kajerna, medan
ett söfvande brus ljuder från strömmen, där Mälarens vågor
blanda sig med Saltsjöns. Och till höger och vänster stå
husmassorna tysta och stela, långt borta på Skeppsbron blinkar en
gaslykta matt i morgondisen. Stockholm sofver nu sin bästa
sömn efter en för de flesta ansträngande dag eller en af många
genomvakad natt. Stockholm är en tyst stad denna tid på dygnet,
säkerligen den tystaste af alla storstäder.
Men den lilla strimman i öster växer och breder ut sig, solen,
som håller på att klättra upp bakom de skymmande höjderna,
sänder sina första strålar öfver firmamentet. Det dagas. Dock,
därför skall ingen inbilla sig, att Stockholms omkring 803,000
invånare anse det vara någon anledning att lämna bäddarne: den
äkta stockholmaren älskar sömnen, äfven om det ej ingår i hans
vanor att söka den på bestämda tider. Men går ej den äkta
infödingen — en hvar, som af en eller annan orsak vistas inom
den stora stadens hank och stör, räknar sig med en viss stolthet,
den han anser berättigad, som sådan — ej till sängs i behaglig
tid, stiger han ej heller upp förr än i sista sekunden.
Stockholmaren har kommit till det resultat, att morgonen bäst lämpar sig
för hvila; och hur föränderlig han än må vara i mångt och mycket,
från den åsikten kan intet rubba honom.
Ute på gatorna och torgen, där längre fram på dagen den
mängd typer, hvilka gifva staden dess fysionomi, bölja om
hvarandra, är det ännu så länge tyst och stilla, endast gryningens
röda skimmer förgyller kyrktorn och skorstenar, belyser
Skeppsbrons husrader och illuminerar fönstren i Strandvägens moderna
palats. Men under det hela Stockholm hvilar sig och hämtar nya
krafter till fortsatt arbete eller nöjen, börjar litet hvarstans ett
svagt släpande ljud låta höra sig. Det är gatsoparne, som först
af alla äro på benen.
Stockholm gör toalett för att på ett värdigt sätt kunna
mottaga de massor, hvilka snart skola ila fram öfver asfalt och tuktad
sten. På sina ställen börja dessa arbetsmyror redan midt i natten
sitt otacksamma, af ingen uppskattade verk. Allt, som spillts,
tappats eller slängts bort, dessa tusentals olika föremål, som gå
under benämningen sopor, hela den stora stadens damm, smuts och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
