Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I den gamla staden, af Johan Levart (Satyr) - Konturerna af slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innan Birger Jarl fick blicken öppen för holmens strategiska
betydelse som ett »lås för Mälaren», endast en hop obetydliga stngor,
och först sedan den mäktige Bjälbomannen på 1250-talet byggt
slottet och kringgärdat holmen med murar och torn fick platsen
någon karaktär af stad.
Det gamla slottet blef emellertid många gånger omskapadt
och tillbyggdt under tidernas lopp, mer än en gång gol den röda
hanen öfver dess tinnar, och den 7 maj 1697 utbröt, som bekant,
den eldsvåda, som helt och hållet lade den minnesrika
kungaborgen i aska. Redan år 1688 hade dock Nicodemus Tessin den
yngre efter mångåriga resor i Italien och Frankrike framkommit
med ritningar till ett nytt slott. Dessa ritningar hade blifvit
gillade, arbetet hade påbörjats och den norra delen af slottet,
som redan fullbordats, strök med vid eldsvådan. Men Tessin
hade snart nya ritningar färdiga, och det dröjde inte länge innan
byggnadsarbetet åter var i full gång.
Det är naturligtvis inte meningen att här ingå på någon
detaljerad beskrifning öfver Stockholms slott. Det har
skrifvits-och kan ännu skrifvas volymer om vår kungaborgs historia och
dess nuvarande gestalt, hvadan vi nöja oss med några konturer.
Nicodemus Tessin fick aldrig skåda sitt verks fullbordan
all-denstund arbetet under Karl den tolftes krig låg nere i tjugo år.
Den store arkitekten dog redan 1728, och först i slutet af 1754
var slottet så pass färdigt att den kungliga familjen kunde flytta
in. Under det halfsekel den varit »husvill» hade den bebott det
af staten inköpta Wrangelska palatset å Riddarholmen, Svea
hof-rätts nuvarande och för ett par år sedan restaurerade hus.
Då Tessin dog hade han ritningarne färdiga till hela slottets
yttre, och arbetet fortsattes under ledning af hans son Karl Gustaf
Tessin och sedermera af Karl Hårleman, K. J. Cronstedt och K.
F. Adelcrantz. Men den inre dekoreringen och utsmyckningen
var ju en lika viktig sak. Det fanns ondt om svenska
konstnärer på den tiden, hvadan man nödgades införskrifva en hel
del franska. Redan under Tessins lifstid hade Fouquets pensel
och René Chauveaus mejsel dekorerat stora galleriet, och
deras-mantel upptogs nu af Guilleaume Taraval och Bouchardon, den
förre den lekande rococo-plafondmålaren, den senare bland annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
