Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur man äter i Stockholm, af Chevalier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rang följande lokalerna. Nödvändigheten att spisa ute, hvarmed
man i Stockholm betecknar tillvaron utanför hemmen, är ju gifven
för det stora antal medborgare, som ej kunnat eller känt sig
manade att bilda familj, men den existerar äfven för en mängd andra,
hvilka af en eller annan anledning emellanåt lossa på
familjelifvets band eller ej i sina hem finna vare sig den kost eller den
trefnad de önska. Till följd häraf blomstrar källarlifvet i
Stockholm så som kanske ingenstädes, och de många restauranterna
ha blifvit verkliga nödvändighetsanstalter. Under sådana
förhållanden måste det förvåna, att
deras tillgänglighet för
hungrande och törstande är
underkastad inskränkningar, som
ingalunda kunna kallas
storstadsmässiga. En missriktad
sedlighetshänsyn, liksom äfven
väl trångbröstade religiösa
motiv, ha härvid varit verkande,
och så kan det hända, att den,
som ej passar sin tid, om
söndagarna ej kan få någon
frukost förrän efter kl. 1 e. m.,
ej någon nattföda efter
midnatt, ej en arla
morgonförfriskning, innan han trött efter
verksamheten i det nu
för tiden allt mångsidigare
nattarbetet ändtligen får gå till hvila. Men stockholmarne äro
beskedliga; de finna sig till och med i att på söndagarna se
cigarrbodarna stängda och de hålla sig skadeslösa för de timmar, de på
sabbatsdagarna äro utestängda från sina kära spisnings- och
förlustelselokaler, genom att om hvardagarna vistas där så mycket
trägnare. Om det funnes någon statistik öfver stockholmarnes
källare- och kafébesök, så skulle densamma helt säkert lämna
intressanta upplysningar icke blott om hur utelifvet utan tvifvel
här kan räknas som en nationell egenhet och benägenhet utan
äfven om några andra folkpsykologiska detaljer.
Stora uppgången i Grand hotell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
