Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den lärda världen, af Carl Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utöfvare göra i allmänhet föga väsen af sig. Men har man någon
anledning att träda i beröring med dem eller på annat sätt
reflektera öfver deras tillvaro, då erfar man, att de äro både ganska
talrika och stundom rätt originella, äfvensom att deras verksamhet
är bunden vid inrättningar och anstalter, hvilka i anseende kunna
täfla med åtskilliga af de förnämsta i utlandet.
Så veta vi ju t. ex. hur Gustaf III:s berömda akademi för
snille och smak allt fortfarande är vid lif, ehuru detta emellanåt
af elakheten stämplas som missriktadt, och att densamma börjat
realisera sina hundraåriga funderingar öfver sitt ordboksarbete.
Bland dess aderton medlemmar träffas visserligen blott ett fåtal
verkliga språkforskare, men både
vältaligheten och skaldekonsten äro ju
representerade, och man får väl antaga,
att arbetet då går sin gilla gång, i
synnerhet som doktor Carl David af
Wir-sén, akademiens ständige sekreterare,
lär se till att ej alltför modernt anlagda
personer få intaga någon af de då och
då lediga aderton fåtöljerna. För öfrigt
är det ganska litet man har att säga
om denna Svenska akademi, men
förhållandet torde ändra sig, sedan
densamma nu som bekant blifvit
bestämmande angående en del af
Nobelinstitutets fonder, hvarigenom den kommer
i kontakt med utlandet och sålunda
utan tvifvel äfven skall röna inflytande af kontinentala och
andligen uppfriskande vindar.
Åtskilligt modernare både till art och verksamhet är dess dock
ganska betydligt äldre kollega, den öfver etthundrafemtio år gamla
Vetenskapsakademien, hvilken började sin tillvaro under ingen
mer eller mindre än den store Carl von Linnés egid — vår
»prin-ceps botanicorum» var nämligen en af densammas stiftare och
dess förste prseses. Vi kunna ju af artighet mot ålderdomen, om
ej af andra skäl, ägna den högt ansedda akademien litet mer
uppmärksamhet samt göra ett besök i naturhistoriska Riksmuseum,
C. D. af Wirsén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
