Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den lärda världen, af Carl Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms affärsvärld, och af några yngre forskare, som se
ungefär lika tillfredsställda ut som Arkimedes, då han i
förtjusningen öfver en lycklig problemlösning sprang ur badet och ropade
»heureka»! Det är kanske lika berättigadt att säga detsamma
om professor Arrhenius, som, säges det, utfört skarpsinniga
undersökningar om den luft vi andas, och om professor Otto
Pettersson, som med en liflig och impulsiv naturells hela energi
beslutit att genom hydrografiska arbeten utröna våra matnyttiga
fiskars skenbart så nyckfulla uppträdande, medan professor
Wilhelm Leche håller till på den moderna biologiens rikt gifvande
fält, professor Lagerheim sysslar med ultramodern botanik,
professor De Geer dokumenterar sig i
is-tidsgeologi och professor Oscar
Lever-tin midt i all denna nyktra
naturvetenskap för ett hufvudsakligen
kvinnligt auditorium föreläser litteratur- och
konsthistoria och sålunda sprider ett
poetiskt skimmer öfver all realismen.
Från Stockholms högskola kunna
vi fara med ringlinien till K.
Biblioteket, som kanske mer är en
allmänbildningsanstalt än den speciella
lärdomens tillhåll, men i hvars rika
bok-och manuskriptsamlingar äfven de redan
lärde öka sitt vetande.
K. Biblioteket, som egentligen borde
heta Riksbiblioteket, enär det bland
ämbetsverken är likställdt med Riksarkivet och ej nu för tiden
har något att göra med kungligheten, utom möjligen däri att
det emellanåt får af höga vederbörande ett eller annat
praktverk i present, står f. n. som bekant under ledning af grefve
Karl Snoilsky. Någon lärd torde den ädle grefven näppe
ligen kunna kallas, men han är en boksynt och bokälskande man,
och det var nog denna egenskap som i förening med hans
anseende som skald verkade hans på sin tid rätt uppseendeväckande
utnämning till öfverbibliotekarie efter gamle Klemming. Det var
•ett onödigt förbigående af så förtjänta biblioteksmän som t. ex.
G. Mittag-Leffler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
