Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmsarkitekturen och våra moderna arkitekter, af Ragnar Östberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terade de olika typernas karaktär, utan man fördjupade sig i så
väl hela byggnadssystemet och proportioneringen som ock i
bildningen af hvar detalj och i det tekniska förfaringssättet under
hvar skild epok. Härigenom åstadkommos resultat, som till sin
stämning och hela totalkänsla så närmade sig de ursprungliga
byggnadssätten, att man kan säga, att de så godt som left upp
på nytt. Medeltidsverk uppstodo där, hvar sten var lagd som
de gamle lade den, och hvar form hade sin gifna modell. De
franska renaissance-palatsen och slotten omsattes med en
finkänslighet och en intelligens, som vittnade om den mest förstående
och sensibla uppfattning. Spaniens byggnadsverk från
glansperioden mellan gotiken och renaissancen lefde upp på nytt, med
all sin mystik och sin lek midt i allvaret. Venedigs bågar och
Florens’ fönster, Genuas trappor och Roms villor, allt studerades
och blef föremål för arkitektens skapande ömhet. Till sist
vändes så ögonen också mot inhemska motiv och man började
till fullo sentera dessa formers kärfva behag. Nordiska
byggnadsstilar och norska stafkyrkor fingo släppa till hela sin lifskraft —
barockpalats och 1700-talsformer blef ett mod för dagen, ett mod
som nästan ännu är aktuelt. Herregårdar och bondkyrkor,
klockstaplar och gårdar — allt har fått yppa sin kärna och hjälpt till
vid det nervösa behofvet efter vexlande former, — ett behof af
omvexling, som nog haft sin rot i en inre känsla af att det, som
åstadkommits genom alla dessa omsatta studier, ändå icke är fullt
karaktäristiskt och sammanhängande med tiden. Denna känsla
har emellertid också föranledt enastående arkitekturprof, där man,
i sin sträfvan att ge något för tiden betecknande, dels
komponerat med en viss ledande sympati för den modärna
amerikanska och engelska arkitekturen, dels arbetat på en personlig och
inhemsk formbildning.
Det är naturligt till följd af alla dessa sträfvanden och alla
dessa skiftande lifstecken, att vår hufvudstads byggnader och
gator, som en helhet betraktad, ter sig betydligt
osamman-hängande, orolig och äfven främmande. Ingenting skulle vara
behagligare för ögat och för en lugn effekt af våra gator,
än om de olika byggnaderna hade en mer genomgående
samklang och släktkänsla. Som våra moderna Stokholms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
