Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongl. sällskapet Pro Patria, af Thorvald Engelhart - II. Ny æra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammankomster minst en gång i hvarje månad uti Kongl.
Bergs-kollegii * sessionsrum, efter därtill vunnet tillstånd, under det att
receptioner med ordensceremonier hädanefter som hittills
förrättades å vanligt ställe. Åtta af dem ägde att föreslå lagar och de
öfriga att dem gilla eller förkasta.
Till denna plans utförande och verkställande associerade
presidenten Carleson sig med friherre Axel Gabriel Leijonhufvud
och till biträde såsom sekreterare valdes assessorn, sedermera
kommerserådet Adlerstam och notarien i kommerskollegium,
sedermera borgmästaren i Halmstad, Eric Säfström. — Men Carleson
fick icke mer än två år följa sin inrättning, utan kallades ur
världen den 26 febr. 1767. Han hade redan förut öfverlämnat
styrelsen af Landtorden till friherre Leijonhufvud.
Uti mer nitisk hand kunde detta förtroende icke lämnas.
Friherre L. intog många ledamöter, ibland dem riksrådet grefve
Carl Fredrik Scheffer, hofkansleren, sedermera rikskansleren
grefve Fredrik Sparre och kammarherren, sedermera presidenten
grefve Carl Johan Gyllenborg. Orden blef nu ökad med en
femte grad, där presidenten Carlesons minne var egentliga
föremålet. Prins Carl, sedermera konung Carl XIII, behagade taga
inträde i orden och på underdånig anhållan skrifva sig såsom
dess Högste Styresman.
De vanliga ordensgöromålen, som hade sin särskilda riktning
för att väcka hos hvarje medlem en liflig kärlek för
fäderneslandet, funnos väl äga sin värme, men icke den inflytelse, som
hastigare kunde verka på samhällets förkofran. Man ökade
därför arbetet på samma gång man gaf snillet ett bestämdare
verksamhetsfält, nämligen landthushållningen och näringarnes
upphjälpande samt att söka framkalla ett innerligare samband
mellan husbönder och tjänstefolk. Patriotiska Utskottet, eller såsom
det redan nu kallades Patriotiska Sällskapet, kom i full
verksamhet. Prisfrågor utsattes, föredrag höllos, och belöningar utdelades.
Uppå dessa penningar, som till belöningar användes, täcktes
konung Gustaf III tillåta, att hans namn och bild fingo präglas.
* Kollegiet var då inrymdt nti huset n:o 2 Storkyrkobrinken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
