Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skansen, af Karl Åkermark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af en lnmmig höjd, till hvilken leder upp en brant slingrande
väg, kantad af hvitskimrande granitmurar och afslutad i en
balustradomgifven terrass. Där uppe ligger Nordiska museets
friluftshem, det ännu blott tio år gamla och likväl redan så
härligt blomstrande Skansen. Det är, om man så vill uttrycka
sig, ett syskon till det omkring aderton år äldre Nordiska museet,
och båda äro de barn af samme mästare, dr Arthur Hazelius,
fräjdad vida utom vårt lands gränser.
I planen för vår uppsats ingår ej att söka skrifva denne
mans historia; hon skulle kräfva för många blad. Skansen har
däremot själf trots sin ungdom en vacker bana bakom sig och
bör af allt att döma kunna hoppas mycket af framtiden. Den
24 oktober 1898 firade Nordiska museet högtidligen sitt
tjugu-femårsminne med en värdig och i hög grad anslående fest på
sitt vackra Skansen, hvilket vi nu skola egna några ord.
Svårt torde vara att påvisa något enskildt eller offentligt
företag, någon institution i Sverige, hvilken rönt ett varmare
mottagande af hög och låg eller haft att glädja sig åt en mera
snabb och storartad utveckling, än Skansen. Det är en prydnad
och en skatt ej blott för hufvudstaden, utan äfven för hela riket,
det är populärt i ordets ädlaste bemärkelse.
Den som ej erfarit, hvad fosterlandskärlek är, kan ej rätt
uppskatta Skansen; men älskar du hem och land, är du i stånd
att känna vördnad och tacksamhet för, hvad fädren uträttat och
lämnat oss i arf, då framstår Skansen för dig som en bland de
skönaste skapelser vårt land äger.
* *
Skansens tillkomst och utveckling äro ett snart sagt
enastående vackert resultat af en enda mans okufliga energi,
understödd af hundratals personers intresse och frikostighet.
Nordiska museets många lokaler vid Drottninggatan samt
paviljongen på Framnäs hade redan länge visat sig otillräckliga
att inrymma museets ansenliga och snabbt tillväxande samlingar,
och därjämte hade hos dr Hazelius planen uppstått att vid sidan
om de bekanta interiörerna i museets paviljonger söka framställa
Boken om Stockholm. 62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
