Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skansen, af Karl Åkermark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Innan vi inlåta oss på en närmare skildring af det
nuvarande Skansen, skola vi söka besvara en fråga, som helt visst
mången af våra läsare redan gjort, nämligen hvad man vet om
Skansens tidigare historia, och hvarifrån dess namn kommit. I
sin bok om »Kongl. Djurgården» omtalar J. P. Tollstorp, att
traktör Klingberg, hvilken på 30 år erhållit besittningsrätten till
»Skantzen», år 1813 öfverlät densamma till grossh. John
Burg-man, som började ordna och plantera det höga, då skogbeväxta
berg, som behärskade ingången till Djurgården. Ar 1817 finner
man »Skantzen» på Djurgården upptagen på W. M. Carpelans
karta, och möjligen förekommer detta namn på platsen äfven å
någon äldre karta. »Nu mera är» — skrifver N. W. Lundeqvist
1829 i »Stockholms stads historia» — »högst uppe på berget en
stenmur anlagd, försedd med ett prydligt staket, liksom hela den
innanför belägna parken, hvilken är genom flere gångar delad i
hlomsterqvarter och öfverallt prydd med träd och buskar.»
Enligt hvad J. E. Rydqvist m. fl. upplysa, skall benämningen
Skansen icke vara att hänföra till några verkliga befästningar,
utan har den uppkommit däraf, att dåvarande arfprinsen
(sedermera Oscar den förste) med tillhjälp af sina kavaljerer där
uppförde en liten skans af lösbrutna stenar, i anledning hvaraf
stället kallades »Prins Oscars skans» och slutligen förkorthetens
skull endast Skansen. Efter Burgman öfvertog hans måg grossh.
Adolf Fredholm detta ställe,’ och efter dennes död köptes Skansen
af grossh. Adolf Berghman, kallad »skånske prinsen».
Sedermera tillhörde Skansen juvelerare Hammer, tills det omsider,
såsom ofvan omtalats, genom dr Hazelius’ omtanke hamnade i
Nordiska museets ägo.
* *
❖
Huru skall jag nu på de få sidor, hvilka stå till mitt
förfogande, kunna bäst tydliggöra Skansens ändamål, skildra dess
natur, byggnader och många olikartade föremål; huru skall jag
rätt kunna återgifva lifvet däruppe i stilla ensamhet och under
festernas brokiga vimmel; huru tolka de känslor och tankar, som
födas under vistandet däruppe på denna sällsamma plats? Am-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
