Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vintersport, af W. Torsslow - Skidlöpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke dit — men time is money. — Vi rulla således i väg och
hvila därunder våra trötta lemmar. Framkomna till Saltsjöbadens
station skida vi genast i väg till den stora backen. Vi bekika
den »underifrån» och finna den respektabel, vi bestiga den, se
nedåt och linna den svindlande höjden ruskig. Och skicklighet,
mod och lugn fordras verkligen för att gifva sig utför. Tänker
man sig då ett stup på 2 meter, upplagdt i backens midt, och
sig själf från detta stup i hvinande fart rusa genom luften
hyggliga 25 meter, innan man når terra firma, så lyfter man
ofrivilligt eller rättare sagdt frivilligt på mössan för dem, som godt
klara hoppet.
Vid täflingarna här är också anslutningen ytterst liflig och
bifallet icke mindre. Ner kommer den ena täflande efter den
andra, somliga med lycka, andra i fallet dragande med sig ett
moln af hvirflande snö, men alla upp igen med lika muntert
leende ansikten. Den, som då gjort sitt hopp smidigt, kraftigt
och säkert och efter »telemarkssvängen» mottages med
handklappningar och hurrarop, honom må man ej förtänka, om han
känner sig en smula stolt öfver sig själf och om bröstet liäfver sig
af själf känsla.
Men liksom vid segling pröfvar stockholmaren äfven sina
krafter och skidor på fjärran vidder. Södertelge och Uppsala
äro omtyckta mål för »kortare långfärder». Men till fjälls, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
