Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatrarne, öfverblick af Don Diego
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man har för ej länge sedan reparerat teatern och så mycket
som möjligt fritagit den från eldfara. Men det trånga utrymmet
har inte medgifvit någon komfortablare inredning. Vännerna af
denna scen gå dock där än i dag, om ock anblicken af Anders
Lindebergs medaljongsporträtt öfver ridån kommer dem att
melankoliskt tänka på en försvunnen storhetstid.
Nu befinner sig teatern onekligen i en motgångsperiod, som
vi hoppas dock är öfvergående. Intendenten Personne tyckes nog
försöka att styra med kraft och vett, men de förhoppningar, som
väcktes af hans gripande kring styret, ha inte i allo gått i
uppfyllelse. Teatern är faktiskt mindre populär. Man tyckes inte ha
den rätta nyfikenheten, när man går in en premiärafton i
Kungs-trädgårdsteatern. Detta kommer sig väl däraf, att man inte i
allmänhet blir utsatt för större konstnärliga öfverraskningar.
Andå finnas här flere verkligt solida artister. Men här borde
finnas ännu flera — blandningen är för stor. Och här hade
funnits flere, om man inte — som det sagts, t. o. m. på grund af
personliga antipatier — låtit framstående förmågor gå ifrån sig.
Så har Ranft fått knipa både fru Fahlman och hr Bseckström,
hvari genom både tragedin och komedin gjort mycket kännbara
förluster — andra artister att förtiga. Gustaf Fredrikson ville inte
vara sujett, där han varit direktör, utan lämnade Dramaten helt
och hållet vid regimförändringen 1898. Sedan dess har han gladt
landsorten med sin spirituella resonnörskonst, efter att ett år ha
varit engagerad hos Ranft. Nu har han ändtligen uppträdt som
gäst på sin gamla scen, till dennas fromma.
Emil Hillberg, på sin tid Dramatens kanske främsta manliga
prydnad, drar genom provinserna med sitt unika sällskap af
mestadels nytt, opröfvadt folk och låter inte längre sin malmstämma
ljuda öfver en Stockholmsscen. Dramaten har också förlorat den
genialiska tragediennen Lina Sandell, eröfrad af Ranft, samt
August Lindberg, som föredrar att vara egen herre och från
talar-tribuner på sitt säregna sjungande och fängslande sätt explicera
»Stormen».
Som synes, är vår s. k. »främsta scens» trupp kvalitativt
decimerad. Där ha visserligen kommit senare talanger, och bland
de kvinnliga bör jag ovillkorligen nämna fru Bosse-Strindberg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
