Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bland sjuka och vanlottade, af Satyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt, och bakre delen af hufvudet är uppsvälld i häpnadsväckande
grad. Det är synbarligen hufvudvattusot.
Vi göra emellertid ett besök i en af sofsalarna. Högt,
luftigt, rent och rymligt — för en tillfällig besökare förefaller det
att man ur hygienisk synpunkt svårligen kan få en bättre
sängkammare. Och likväl synas de stora rummen nätta och
prydliga som i ett dockskåp.
Framför sofsalen har en sköterska sitt rum och liggplats, ty
det faller af sig själf t att hon måste vara till hands under alla
tider på dygnet. En i sanning ansvarsfull och ansträngande
tjänstgöring.
I sjuksalen, hvad det yttre beträffar, inredd i likhet med
sofsalarne, låg för tillfället endast en liten stum stackare och
hvi-lade sitt stora uppsvällda nästan kala hufvud med de tydligt
af-tecknade blå ådrorna mot den bländhvita kudden.
Hemmet i sin helhet är beräknadt att bekvämt kunna
intaga 160 patienter.
Åldern för de vid vårt besök för något år sedan befintliga
varierade mellan 2 och 37 år. Det fanns nämligen en kvinnlig
individ, som uppnått sistnämnda ålder. Hon led af
nervryckningar, och där hon satt i sin stol, såg det pinsamt nog ut, som
om hon städse bemödade sig om att utbrista i ett gapskratt.
Skrattet kom emellertid aldrig, om än ryckningarna blefvo aldrig så
intensiva.
Det vore emellertid för ohyggligt att ge sig in på någon
mera detaljerad skildring af dessa missbildade och vanlottade
stackare, krymplingar på grund af ryggradskrökning,
ryggmärgs-lidande med ty åtföljande förlamning och förvridning af
benen etc.
Men egendomligt nog får den tillfällige besökaren af allt
detta ingalunda ett så obehagligt intryck, som han kunde haft
skäl att frukta. Åtminstone hörde vi för vår del ingen gråt och
jämmer, det hvilade öfver det hela en dof resignation, något
parad med en fläkt af denna barnsliga anda, som aldrig förstått
elände och lidanden. Och härtill kommer ju den kärleksfulla,
uppoffrande vård, som man vet, att stackarna ingalunda sakna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
