Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongl. Blindinstitutet vid Tomteboda. En bild från de blindas värld, af John Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som klingar harmonisk och ljuf, så att den äfven må fröjda de
blindas hjärtan.»
Han hade funnit sitt stora lefnadsmål, och såsom de blindas
apostel uppenbarade han för de olyckliga vetenskapernas och
konsternas ändlösa gebit, förde dem in i handtverkets och
industriens hallar och uppfyllde på dem skriftens ord: »Varde
ljus!»
Han började med en fattig, blind gosse och lärde honom
förmedelst rörliga reliefbokstäfver, som denne med fingrarne
berörde, läsa.
En dag upptäckte gossen tillfälligtvis, att några ord på
papperet, på hvilket bokstäfverna stodo, hade utglidit eller pressats
fram; isynnerhet stack bokstafven O fram ur skriften och kunde
lätt igenkännas. Han ropade på sin lärare och meddelade honom
sin upptäckt, och Haiiy fattade genast betydelsen af detta
meddelande, i det han med sin pennknif utskar på papperet olika
relief-bokstäfver, hvilka gossen med lätthet kunde läsa. På detta
sätt genom en ren tillfällighet blef den så kallade fransyska
blindskriften upptäckt.
Lärjungeantalet ökades stadigt, och Haiiy utgaf inom kort
den första läroboken i blindskrift. Typerna voro i den så
kallade gammalfranska rundskriften och genom upphöjda
reliefbokstäfver pressade i starkt papper, så att de blinda genom att
känna med fingrarne kunde läsa bokens tryck. Trots de stora
kostnaderna och det jättelika omfång, som dessa relief-böcker
helt naturligt måste erhålla, växte antalet blindtryckverk år efter
.år, och därmed skred äfven blindundervisningens utveckling
raskt framåt.
Valentin Haiiy, Pariser Blindinstitutets skapare, hvilket snart
blef en statsinstitution, dog 1822, ärad och högt aktad ej blott
d sitt fädernesland, utan långt utom dess gränser.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
