Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om våra banker och pengar. Studie af Axel Kerfve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spelar en viktig roll i snart sagdt hela världens affärslif.
Omsättningen belöper sig också dagligen till minst 6 ä 7 millioner
pund sterling!
I Sverige ombestyres clearingen nu af Riksbanken sedan
den 15 december 1899, och är således att räkna till någonting
relativt nytt för landets främsta bank. I föreningen deltaga f.
n. 11 stockholmsbanker direkt och genom dessa 44 andra
bankinstitutioner genom ombud.
Hedern af att här i landet hafva satt fart i denna rörelse
tillkommer Skandinaviska Kreditaktiebolaget, som till stor fromma
för banklifvet 1896 startade med landets första clearingsaffär.
* #
Redan med ingången af 1700-talet började Riksens Ständers
Bank att kringgå sedelförbudet, hvilket framkallats af
förutnämnda bankrutt, som störtade Palmstruch. Detta skedde med
de s. k. »transportsedlarna», ett slags fingerade depositionsbevis.
Härmed var man inne på den väg, som under Hattarnes
makttid kom banken att utvidga denna sedelutgifning i långt
vidsträcktare grad, än den internationella fördelningen af guld
och silfver kunde tåla vid, allt, som man trodde, till förmån för
landets industriella lif, särskildt jordbruket.
Det dröjde naturligt nog icke länge, förrän banken stod
inför en ny katastrof.
Metallmyntet rann ut från landet. En onaturlig prisstegring
uppstod. Och år 1745 kunde banken icke inlösa sina sedlar! . . .
Agiot — d. v. s. prisskillnaden mellan sedlar och mynt —
blef snart outhärdligt, när banken, fortfarande under Hattarne,
lät utgifva massor af nämnda »transportsedlar». Följderna visade
sig särskildt i kursen på utländska växlar.
Slutligen steg agiot så högt, att en Riksdaler specie blef i
värde med 72 mark kopparmyntsedlar, i stället för att den enl.
lag hade blott ett värde af 36 dylika mark.
Man hade således redan hunnit upp till en differens på 100
proc.!. ..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
