Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Några ord om våra banker och pengar. Studie af Axel Kerfve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statens inrättning skall Riksbanken också hafva det allmännas
bästa till mål.
Från och med den 1 jan. 1904 är det endast Riksbanken,
som äger rätt att utgifva sedlar.
Efter denna tid slippa vi sålunda se något af alla de
brokiga »papper», som de många enskilda bankerna ännu föra i
marknaden, efter det att dessa »enskildas» femmor redan en god
tid varit osynliga. Åtminstone hafva de »enskildas» papper från
den dagen ej något värde som gångbart mynt.
Enligt lagen af den 12 maj 1897 skulle denna de enskilda
bankernas sedelutgifningsrätt hafva upphört redan med utgången
af år 1898. Men genom senare bestämmelser blef som sagdt
tiden utsträckt med ytterligare fem år.
* *
*
På tal om sedlar, kan anföras som en egenhet med de
svenska — Riksbankens såväl som enskilda bankinrättningars
sedlar — att intet folk i världen någonsin visat sådant förtroende
till dylika papper som just svenskarne. Detta har till och med
gått så långt, att man hellre tagit »papper» än guld.
Kanske har dettä mycket en orsak i guldmyntens små
dimensioner och relativt höga värden — 5, 10 och 20 kronor. —
Men å andra sidan har man icke heller visat benägenhet att i
onödan utbyta de bekväma sedlarne mot det ganska skrymmande
silfret, utan att närmare reflektera öfver, om en silfverkrona eller
något annat af våra silfvermynt verkligen innehåller sitt
nominella värde. Silfverpriset är nämligen högst fluktuerande. Från
det gamla förhållandet, att 1 kg. guld skulle vara i värde med
15 kg. silfver — enligt den s. k. »Latinska myntunionem — har
silfrets värde kontinuerligt sjunkit sedan 1870-talet — så att 1
kg. guld nu är värd ända till 34 kg. silfver! . . . År 1871
betalades 1 kg. silfver med 159 kronor. Men år 1899 kostade
samma vikt silfver endast 72 kr., alltså en minskning med icke
mindre än 87. kronor! —
En och hvar kan häraf lätt räkna ut, hvad en krona i
silfver således nu egentligen är värd.
Boken om Stockholm. 93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jan 23 16:36:07 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bokomsto/0740.html
