Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår »Kungliga Opera», af Chevalier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hundratrettio åren sedan operaverksamhetens början hafva
kanske visat, att »svenska folkets snille och skicklighet», som en
granskare fordom skref om »Thetis och Pelées» uppförande, »i
vittra öfningar kunna uppnå den höjd, som gjort andra nationer
så mycket firade», och under decenniernas lopp hafva nära ett
trettiotal mer eller mindre snillrika män pröfvat sin lycka som
högste ledare och förste direktörer. Mellan friherre Gustaf Johan
Ehrensvärd, den förste af dessa höga teaterchefer, och
kammarherre Axel Burén, den nu fungerande, träffa vi namnen på
åtskilliga herrar, som äfven i andra värf inristat sina namn i vår
politiska eller kulturella historia, såsom Gustaf Mauritz Armfelt,
August Fredrik
Skjöldebrand, Gustaf
Lagerbjelke och
Bernhard von Beskow.
Salongen.
Vi träffa kvicka och
fint bildade män som
friherrarne John
Hugo och Hugo Adolf
Hamilton, Knut Filip
Bonde och Eugene
von Stedingk och
presidenten Per
Westerstrand, och vi se hur
till och med en
medlem af konungahuset,
nämligen själfve kung Oscar I som kronprins en gång för ett
par veckor (i november 1818) öfvertog chefskapet för en anstalt,
i hvars budget bidraget från konungens civillista spelade en ej
oväsentlig roll.
Skulle vi sedan försöka framhålla hur äfven personalen
växlat under dessa ett hundratrettio år, så möter oss, som en hvar
kan förstå, ett så oerhördt rikt material, att det knappast är
möjligt redogöra ens för stjärnornas af första rangen uppgång och
nedgång. Och som det näppeligen ligger inom ramen för vår
uppgift att skildra den kungliga operans historia, kunna vi
hänvisa intresserade till F. A. Dahlgrens »Anteckningar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
