Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Inlednings-festen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 december 1483, boktryckaren bette Johannes Snell,
antagligen från Nederland, om hvilken vi i öfrigt intet annat
veta, än att han ett år tidigare tryckt en bok i Danmark.
Att två böcker trycktes i Sverige år 1483 visar, att
man i vårt land den tiden ej höll sig synnerligen långt
efter sina samtida: boktryckarekonsten uppfanns först
omkring 30 år tidigare; 1 det mäktiga Nederland, en af den
europeiska civilisationens härdar vid denna tid, infördes
denna konst endast tio år tidigare än i Sverige.
Så liten vigt fäste emellertid samtiden vid denna
tilldragelse, att ingen af samtidens kronister eller
häfdatecknare med ett ord omnämner eller antyder den.
Såsom andra konster har boktryckarens haft sina
förberedelse. Af gammalt var det kändt, att man kunde
åstadkomma en teckning i metall eller trä, öfverdraga denna
med färg, lägga derå ett papper, trycka detta mot
teckningen och så erhålla en omvänd kopia. Under eller
bredvid sådana teckningar anbragtes stundom förklarande ord:
onekligen hafva vi här en text åstadkommen genom tryck,
men vi hafva dock ännu icke rätt att tala om
boktryckarekonst i vanlig mening. Äfven kunde man skära ut i trä
enstaka bokstäfver eller ord, öfverstryka dem med röd färg
och göra aftryck af dem genom att trycka den ena efter
den andra mot papperet. Men ej heller detta var någon
boktryckarekonst. För att reproducera en skrift var man
fortfarande hänvisad till skrifvarens arbete, som var
långsamt, : mödosamt och dyrbart, under medeltidens början
så mycket mera i besittning af dessa egenskaper, som
skrifvaren då med kärleksfullaste omsorg formade sina
bokstäfver och prydde böckernas sidor. Under
medeltidens senare del uppenbarar sig tydligt behofvet att med
större skyndsamhet tillfredsställa begäret efter läsning.
Stilen vittnar om raskare skrifsätt, hvarigenom ofta den större
prydligheten försvinner. Att åstadkomma bilder och text
medelst tryck mot graverad yta, utöfvadt af handen, tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
