Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2
på att de voro »fria konstnärer», — ett epitet som för
öfrigt traditionelt bibehållit sig från yrkets första tider.
Man kanske dock får antaga att ordet »konstnär» på
den tiden icke hade det fina och vackra begrepp, som det
nu eger. Emellertid finnes skäl äfven för den åsigten att
epitetet denna gång användes till konstförvandterna i den
vällofliga afsigten att hos dem höja den djupt sjunkna
ambitionskänslan.
Det är icke rätt, som det står uppgifvet i Klemmings
och Nordins Boktryckerihistoria, att societetens protokoll
alldeles saknas före 1802. Protokollen finnas nog men
konsten är att taga reda på dem. Som bekant sorterade
societeten under kanslikollegium och en af detta verks
högre embetsmän var af Kongl. Maj:t utsedd att vara
societetens ordförande, hvarjemte en notarie förde protokollet.
I kanslikollegii protokoll, förvarade i Kongl. Riksarkivet,
kan man derföre hitta en del af societetens handlingar och
se hvad som derstädes försiggick, men det fordrar ett drygt
arbete att få reda på något rörande boktryckerisocieteten
i dessa väldiga luntor och ännu mera att leta sig till något
sammanhang i händelsernas gång.
Som exempel på de mål rörande boktryckeriyrket, som
kanslikollegium handlade, skall jag här be att få anföra
några stycken.
»Måndagen den 11 Martii 1754.
Närwarande
carleson
v. Stenhagen
Herrar Cantzlie Råden Arnell
Benzelstierna
v. Hermansson
8 6.
Herr Cantzlie Rådet von Stenhagen anmälte en uti
Boktryc-kerie Societeten anhängig giord Jurisdictionstwist emellan Consi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
