Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De äldsta stilgjutarne. 6
skulle kunnat gravera bokstäfver på 4 st. blindt gjutna typer
om dagen och skulle då behöft 5 år för att gravera 6000
bokstäfver. Skulle den 36-radiga bibeln vara tryckt sida för
sida skulle en person behöfva 3 år för att gravera de till tvänne
sidor behöfliga typerna. Det är ju icke otänkbart, att så
kan hafva tillgått, men någon lysande affär att på detta
sätt trycka böcker hade det icke varit och någon aldrig så
litet van affärsman hade nog ej inlåtit sig härpå. — Jag har
ej sett någon uppgift, i sammanhang med omnämnandet af
sculpto-fusi-teorien, på hvilket sätt dessa blinda bokstäfver
götos, och det måste förefalla egendomligt, att om man kunde
gjuta dessa staplar ’så noggranna, att de tillfredsställde
fordringar på typer, man då icke kunnat hitta på något sätt att
samtidigt äfven gjuta bokstafven. Emellertid var gjutning
icke något okändt förfarande, och sättet att gjuta blinda typer
kan icke betecknas som någon epokgörande uppfinning, lika
litet som att gravera bokstäfver å desamma. Man kunde tänka
sig, att matrisen eller gjutformen varit upphofvet till denna
uppfinning, men sådana formar voro heller icke okända.
Granskar man en del af de upplysningar boktryckare och
författare från de första böckernas tid lemna, och ställer man
en del händelser i ett litet skarpare ljus, så kommer man till
den slutsatsen, att en genialisk uppfinning måste varit förenad
med de första böckernas tryckande. I Cazholicon, latinskt
lexikon författadt af JOHANNES DE BALBIS DE JANUA, och
tryckt i Mainz 1460, utgöras slutorden af ett lofprisande af
tryckarkonsten som en gudomlig gåfva. Författaren till dessa
slutord har varit kännare af konstens teknik, ty han talar om
den beundransvärda öfverensstämmelsen i förhållandet och i
storleken afpatronz och forme. »Ipsa que de sursum demissa
est arte» heter det i colophon på ett arbete från ANTON SORGS
Yttranden
om
uppfin
ningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
