- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
43

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

fönstren, apelgården, som neråt till ännu låg i
dunkel, äppleträden fullsatta med äpplen, stora
som knytnävar. Sedan kastade han någonting in
i hundkojan, som stod intill stalldörren. Rätt i
Lapas vita huvud träffade det, och hunden morrade
till, men rullade ihop sig och fortsatte att sova.

— Vad, tänker du sova, ända tills solen är
uppe, lathund! och han fortsatte att kasta. Till
sist kröp hunden ut, sträckte på sig, gäspade och
viftade på svansen, och därpå satte den sig att
klia sig och med tänderna anställa räfst i den
tjocka pälsen.

... Och denna bön hembär jag Dig och alla
helgon, amen. Han slog sig gång på gång för
bröstet, och så reste han sig och sade till Lapa:

— Oj då, fin hund, plockar lopporna av sig
som en flicka till bröllopet.

Som han var en arbetsmyra till karl grep han
sig så an med morgonsysslorna — drog ut vagnen
ur vagnslidret och smorde den, vattnade hästarna
och bar hö till dem, välkomnad av vgnäggningar
och skrapningar; till sist hämtade han från logen
litet havreblandad hackelse och hällde det i
krubban hos stoet, som stod i en avbalkning för sig
själv.

— Ät, hon, gumman, ät. Du skall föla, så du
behöver krafter, ät bara! Han strök henne över
nosen, och stoet lade pannan mot hans axel och
nafsade smeksamt efter hårluggen.

— ... Till middan kör vi hem potatis och på
efter-middan till skogen efter barrströ — var inte
ängslig du, barren är lätt, och jag skall inte fösa dig...

— Och du, latvarg, du skall få smaka piskan
du — det blir annat än havre det, snäste han
vallacken, som stod bredvid och stack in huvudet
mellan spjälorna i stoets avbalkning. Han gav
honom en klatsch med handen i bak, så att hasten
tog ett språng åt sidan och gnäggade till.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free