- Project Runeberg -  Bönderna / 1. Hösten /
106

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

foro var dag till skogen efter ris och barr, varav
en del gick till lagården till strö och resten lades
upp kring stugväggarna för vinter värmen.

Denna brådska pågick ända till sent på kvällen
före marknadsdagen. Först när vetet redan låg
i sina säckar pä vagnen, som man skjutit in i
ladan, och allt var i ordning för morgondagen,
satte sig alla till kvällsmaten inne hos Boryna.

I spisen flammade en munter barrvedsbrasa,
som sprakade i ett, men de åto sävligt och under
moltystnad, för trötta att orka prata. Först då
de slutat äta och kvinnfolken redan röjt fat och
skålar från bänken, utlät sig Boryna, i det han
makade sig närmare elden:

— Före dagningen måste vi i väg.

— Ja, inte senare, instämde Antek och grep
sig an ined att smörja seldonen. Kuba täljde en
bult till en slaga, och .Witek skalade potatis för
morgonmålet och gav då och då en knuff åt
Lapa, som låg bredvid honom och loppade sig
med tänderna.

Det blev tyst så att man bara hörde eldens
sprakande och då och då syrsornas låt bakom spisen.
Från andra ändan av huset trängde ljudet av
vattenplask och slamret av kärl som diskades.

— Kuba, stannar du kvar i tjänsten, va?
Kuba släppte bandkniven han täljde med och

stirrade in i elden så länge, att Boryna måste ge
honom en påstöt.

— Hörde du vad jag sa?

— Ja, nog hörde jag alltid, jag bara funderar
på att sanningen att säga har jag ingenting haft
att klaga på hos er... Neej då, men se... han
avbröt sig förläget.

— Jozia, hit med en sup och lite tilltugg, vi är
väl inga judar heller, så vi ska talas vid torrmynta,
kommenderade gubben och makade bänken fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/1/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free