- Project Runeberg -  Bönderna / 2. Vintern /
36

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

att vidare akta på henne. Först då hon bredde
ut pengarna framför honom, smålog han
vänskapligt, skruvade upp taklampan litet och hjälpte
henne att räkna; till och med en sup bjöd han
på. Om Antek och hans skuld sade han inte
ordet, det var han för slug till. Vad behövde
ett kvinnfolk ha reda på karlarnas affärer, begriper
gör hon ändå inte, är bara strax tillreds att börja
gorma och gå an. Först då hon beredde sig att
gå, sade han:

— Och karlen er, vad har han för sig?

— Antek... Han är ute och söker arbete.

— Arbete? Det måtte inte fattas i byn. Vid
kvarnen är sågen i gång, och jag för min del
behöver en duktig karl för timmerkörningen.

— Ånej pass, på krogen arbetar inte min man,
ropade hon till.

— Nå, är han en så hög herre, då är det ju bäst
han ligger och drar sig. Ni har ju gäss, göd
dem bra, så köper jag dem till helgen.

— Skulle jag sälja gässen? Jag har bara jämnt
så många som jag tänker behålla.

— I vår kan ni köpa gåsungar, jag behöver
gäss. Om ni vill, får ni ta allt ni behöver här på
krita, sen betalar ni med gässen, vi räknar av.

— Nej, gässen säljer jag inte.

— Åjo, det är nog just vad ni gör, när ni
väl har ätit upp kon er, billigt till och med
kommer ni att sälja...

— Inte åt dig åtminstone, skabbiga jude,
mumlade hon redan på väg ut.

Nu hade det blivit så kallt att det stack i
näsborrarna, massor av stjärnor tindrade på himlen,
och från skogarna kom en vass vind svepande.
Hanka gick långsamt mittpå bygatan och tittade
sig nyfiket omkring. Hos Wachniks, som bodde
närmast intill kyrkan, lyste det, från Ploszkas gård
trängde ett stim av röster och grisgrymt, i präst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/2/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free