- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
39

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

— Tänk då! Förr såg hon inte ut att kunna
räkna till tre ens, och nu är hon så god som en
duktig karl, sade de främsta gårdsägarhustrurna
i byn om henne, och Ploszkowa’ och andra sökte
vänskap med henne och hjälpte gärna med ett
gott råd och vad de kunde.

Visst tog hon emot det med tacksamt hjärta,
men hon inlät sig inte förtroligt med dem och
gladde sig inte åt deras välvilja, för hon hade
svårt att glömma allt hon hade fått utstå. Inte
heller hade hon smak för sladder, och därför
kände hon inget behov av att gå till grannas
eller stå och hänga i vägkrökarna. Hon hade
minsann nog med egna bekymmer, så varför skulle
hon lägga på sig andras också?

Hon kom just att tänka på Jagna, med vilken
hon låg i ett stumt, förbittrat och oförsonligt
krig, och bara tanken på henne var som en
knivstöt i hjärtat. Hon flög upp, gjorde hastigt
korstecknet och slog sig för bröstet som
avslutning på bönen.

1 stugan sovo de alltjämt, och i fähusen var
clet också tyst, och hon ilsknade till än mer.
Hon röt åt Witek, körde upp Pietrek och gav
sen också Jozia en skopa full, för att hon låg
och drog sig, fast solen var en manshöjd uppe.

— Släpper mani dem ur synhåll ett endaste tag,
så tvärt ligger de och snörvlar!

.Muttrande gjorde hon upp eld i spisen.

Hon ledde ut barnen på förstubron; och sedan
hon stuckit var sin bit bröd i handen på dem,
lockade hon på Lapa, att han skulle komma och
leka med dem, och själv, gick hon att titta till
Boryna.

I faderns ända av huset var det ännu alldeles
tyst, och hon smällde igen dörren bakom sig i
förtreten. Men inte ens det väckte Jagna, och
gubben låg likadan som hon lämnat honom på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free