Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
— Vilka?... Godsherrn?... Inte! Vad har
han med myndigheterna att skaffa?
— à herrarna håller alltid ihop, de är goda
vänner, och han har sagt att han skall hämnas
på Lipce.
— Gud! Att man inte skall få ha en lugn
stund... Jämt och ständigt något nytt!
— Bara det nu inte blir något än värre
spektakel! suckade hon och knäppte ihop händerna
som till bön.
— De flockade ihop sig som skator och
väsnades så Gud sig förbarme!
— Ja ja, den som har klåda han kliar sig.
— Men vad hjälper det att föra väsen? Det
bara leder till värre elände.
Han var uppbragt och ängslig för att någon
ny olycka skulle komma över byn.
— Skall ni tillbaks till barnen nu?
Han hade rest sig från bänken.
— Nej, jag har givit skollov. Det är ju helg,
och dessutom måste de hjälpa till hemma, det
är ju så mycket att göra överallt.
— Jag var till Wola i morse och ville leja
hjälp, jag lovade tre gulden för plog och så
maten, men inte en enda en fick jag. Alla vill
sköta om sitt först, och vad bryr de sig om
en ann stackare? Om en vecka eller två lovar
de komma.
— Herregud, att människan bara skall ha
två och så svaga armar, suckade han.
— Ni hjälper folket i alla fall, det gör ni visst.
Utan ert kloka huvud och ert goda hjärta vet
jag inte hur det skulle ha gått med oss.
— Om jag kunde vad jag ville, skulle det inte
finnas nöd i världen.
Han bredde ut armarna i vanmäktig förtvivlan
och begav sig raskt åstad till fogden. Men fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
