- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
114

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

träden blinkade tända ljus likt vargögon, men
ute var det märkvärdigt ljust, han kunde urskilja
stugorna inne i apelgårdarna, och till och med
fälten lågo tydligt skönjbara. Himlen välvde sig
hög och mörkblå, nästan klar, endast ställvis
liksom snöpudrad, och stjärnorna trädde fram allt
otaligare. Men stormen saktade ej av, tvärtom,
den tilltog.

Och hela natten gick den på, så att folk knappt
fick en blund i ögonen, ty stugorna riste,
trädgrenarna piskade inot väggar och fönster,
stormen liksom satte skuldrorna mot väggarna och
bände och buffade så, att folk ibland trodde den
skulle rycka lös hela byn och fara sin kos med
den.

Fram mot morgonen lugnade det, men knappt
hade tupparna gält och de uttröttade människorna
somnat in, förrän åskan började mullra och rulla
och blixtarna fara som röda rep över himlen, och
sedan kom ett väldigt skyfall. Det berättades
till och med att blixten slagit ner någonstans i
skogen.

Men på morgonen blev det alldeles lugnt, regnet
upphörde, det rent ångade värme från fälten,
fåglarna satte i med ett jublande kvitter, och de
låga, vitaktiga molnen började rämna här och
var och blåa himlen lyste fram, fast ännu inte
solen. Folk sade att det artade sig till vackert
väder.

Men i byn blev det en jämmer och ett leverne,
för det befanns att stormen hade anställt en
massa förödelse; på vägarna låg det avbrutna
träd och spillror av tak och gärdsgårdar, så
att man inte kunde komma fram. Hos Ploszkas
hade svinstian störtat in och klämt ihjäl alla
gässen. På var gård upptäcktes någon skada,
och överallt började det vimla av kvinnfolk,
överallt var det gråt och tandagnisslan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free