- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
140

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

upp och med ens blev varse bekanta ansikten, alla
sköljda av tårar. Till och ined Jagna hängde^
huvudet över sin bok och göt så heta tårar på de
vita bladen att modern till sist måste ge henne
en knuff. Ack kunde hon annat än gråta, när
Antek hade stått så livslevande för henne att
hon alldeles som den där gången i julas hade hört
hans lidelsefulla röst och tyckt, att han låg på
knä bredvid henne med huvudet mot hennes
knän. Hjärtat pressades samman, och tårarna
kommo av sig själva, en sådan längtan vaknade
inom henne.

Till all lycka började hans vördighet just i
detta nu sin predikan, och det blev ett buller i
hela kyrkan, ty församlingen reste sig från sitt
knäfall och trängde sig fram mot predikstolen.
Ansiktena vändes upp mot prästen, som började
förtälja om frälsarens pina och om hur de där
juderackarna hade spikat honom på korset för
att han kommit att frälsa världen och ville skaffa
rättvisa åt dem som lida orätt och hjälpa de
fattiga. Så hjärtegripande beskrev han allt vad
frälsarn ©rättvisligen fick lida att mer än en
bondenäve hotfullt knöt sig och kvinnfolket
började storsnyfta och fick ett fasligt bestyr med
näsorna.

Han höll på länge och lade ut allting så noga
att en och annan började klippa med ögonen, och
i vrårna till och med sov man riktigt. Mien mot
slutet vände han sig direkt till folket, och
framåtlutad över predikstolen började han dunka nävarna
i och ropa, att varje dag, varje timme och på
varje plats lider Jesus pina för våra synder och
dräpes av ondska, gudlöshet och olydnad mot
Guds bud och att varje människa korsfäster honom
inom sig utan att minnas hans sår eller det heliga
blodet, utgjutet till vår frälsning.

Då brast det riktigt lös, hela församlingen till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free