Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
över ögonen, för solen hade just stigit över
uthusen.
Från prästens gård, skild från klockarns endast
av ett staket, hördes fjäderfänas olåt. Ankorna
plaskade i vattenpussarna, kalkonhönorna
skrockade någonstans vid staketet, och kalkontupparna
bredde med ett gurglande ut vingarna och skretio
till rasande anfall mot grisarna, soin lågo och
rullade sig i smutsen, en duvflock flög upp borta
vid logen, kretsade i luften och sänkte sig likt
ett snöfall över det röda prästgårdstaket. Från
fälten kommo fuktiga, varma fläktar, de
blommande apelgårdarna badade i sol, och
äppleträden reste sig ur grönskan likt vita moln
färgade rosiga av morgonrodnaden. Med ett sakta
surr flögo bina till sitt dagsarbete, redan fladdrade
en och annan fjäril genom luften likt ett
blomblad, en sparvflock sköt skriande ner på staketet.
Tårarna i Tereskas ögon började plötsligt rinna
nerför kinderna.
— Är klockarn hemma? frågade hon med
bortvänt ansikte.
— Tror jag det, hans vördighet har rest bort,
och då passar han förstås på att ligga och
vräka sig.
— Hans vördighet har väl rest till marknan ?
— Jaa, han skall köpa en oxe.
— Som om han inte hade fullt opp av allting
ändå.
— Den nog har vill ha mer, muttrade flickan.
Tereska tystnade och tänkte med svidande
bitterhet, att somligt folk de satt i överflöd upp till
halsen och hon hade knappt mat för dagen och
fick inte sällan svälta.
— Där kommer morän! sade flickan och
började stöta i kärnan så att grädden stänkte.
— Jo nu har du ställt till igen din lata
drummel! Släppt hästarna in på klövern! hördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
