- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
379

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

379

— Tig, era hundar, när folk talar till er! röt
Mateusz, men de läto inte skrämma sig av
honom, utan gastade allt värre och makade sig
närmare och närmare.

Roch, som var rädd att det skulle bli
slagsmål, försökte samla Lipcekarlarna omkring sig
och få dem att hålla sig lugna, men de hörde
inte på honom längre och skreko den ene över
den andre.

— Ge den närmaste där en törn i skallen!

— Vi skall slå åder på dem, skall vi!

— Skall vi finna oss i det här, pojkar? Skall
vi finna oss i att de skäller ut oss så där?

— Skall vi ge oss, hör ni ? ropade andra
eggande och ryckte an allt hotfullare.

Plötsligt sköt Mateusz Roch åt sidan och ställde
sig framför tyskarna grinande som en varg.

— Hör på, tyskar, röt han och hötte med
nävarna. Vi har talat till er hyggligt och
mänskligt, och ni hotar med häktet och gör narr av
oss. Nå då skall vi också tala ur annan ton till
er. Ni vill inte sämja, och då lovar vi er inför
Gud och människor, att på Skogsgårn skall ni
inte bli sittande. Vi kom för att bjuda fred, men
ni vill ha krig, och låt gå för det då. Ni har
domstol att komma med, ni har överheten, ni
har pengar, vi har bara de här nävarna våra...
Men vi får väl se vem som får övertaget. Och
en sak till skall jag säga er och lägg’en på
minnet... elden förtär halm, men murad sten
och säden på åkern kan den ock förtära...
och krittren kan dö ute i betesmarkerna, och
ingen går säker för olyckor... Kom ihåg vad
jag har sagt: krig dag och natt och överallt!

— Krig, krig så sant Gud hjälpe oss! ropade
alla samfällt.

Tyskarna fingo fatt i störarna, som lågo utefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free