Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Roch började fråga om byn och litet av’ varje,
men Hanka gav bara förströdda svar, mitt uppe
i matbestyren som hon var. Det dröjde heller
inte förrän hon satte fram för dem ett fat potatis
rikligt begjutet med fläskflott och en rejäl skål
betsoppa, där korven låg och simmade.
De grepo sig begärligt an.
— Det här kan en kalla mat det, ropade Antek
muntert. Oj, vad korven luktar gott! Efter
ett sånt här mål känner man att man har fått
något i magen. Därborta i häktet där hade de
en föda så tvi för den lede!
— Ja du fick väl riktigt svälta, vdin stackare?
— Ja på slutet kunde jag inte äta alls.
— De andra karlarna sa att där får man en måt
så en svulten hund skulle knappt vilja äta’n.
Är det sant det?
— Ja visst är det sant, men det värsta är att
en får sitta instängd. Så länge det var kallt gick
det väl an, men när solen börja badda och det
börja lukta jord, då trodde jag jag skulle bli
tokig. Det fresta mer än själva den här korven.
Jag hade så när brutit sönder gallret, men- de
kom på mig.
— Är det sant att de pryglar där? frågade hon
bävande.
— Visst pryglar de! Där sitter såna bovar
också, så det är bara rama rättvisan, om de
får smaka käppen vareviga dag. Mig våga
ingen röra med ett finger. De skulle bara ha
försökt på, då hade jag allt vridit om näsan
på ,dem.
— Ja vem skulle rå på dig, så stark som du
är! instämde hon stolt och tog inte ögonen ifrån
honom, aktande på hans minsta vink.
Men snart hade de ätit sig mätta och gingo
att lägga sig på logen, dit Hanka redan i förväg
burit bolster och kuddar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
