- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
212

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’212

över tvåhundra bönder. Till en början stodo de
byvis, så att det var lätt att se vilka som vorp
från Lipce, vilka från Modlica, vilka från Przylenka
eller Rzepecki, för var by hade sin sorts dräkt.
Men när det talet kom ut att de måste rösta för
skolan, för det ville naczelniken, började de skocka
sig, samman hur dem bäst lyste. Endast
Rzepec-kierna, adliga bevars, höllo sig för sig och tittade
stramt på bönderna, fast de voro såna fattiga satar
att de hängde tre i en korumpa, som det hette om
dem. Men för resten var folket nu blandat huller
om buller som ärter i säcken och gick och dreiv
flockvis utanför kanslihuset; en hel hop hade också
sökt skydd i skuggan på kyrkogården och vid
vagnarna.

Men de allra flesta tydde sig ändå till den stora
krogen, som låg bakom en träddunge mittemot
kanslit. I denna ljuvliga lunden trängdes de som
värst, för fast det blåste rätt svalt över gärdena
gassade solen så hett att man knappt kunde dra
andan och måste svalka sig med litet öl. Krogsalen
var fullpackad, och under träden utanför stodo de
i flockar, språkade lågmält och rådslogo.
Samtidigt höllo de ett öga på kanslit och skrivarns
bostad i andra änden av huset, där springet och
stimmet vart allt värre.

Titt och tätt stack skrivarfrun ut sitt trinda
ansikte genom fönstret och skrek:

— Skynda dig, Magda! Kan du inte röra på
benen, din såskopp!

Rätt som det var rände flickan genom rummen
så att rutorna skallrade, en barnunge började
gall-skrika, någonstans bakom huset kacklade
förskräckta hönor, och vaktmästarn satte i väg efter
kycklingarna, som ränt ner på vägen och ut i
sädesåkern.

— Det ser ut som om de skulle till att ställa
till storkalas för naczelniken, sade någon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/4/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free