Samlade skrifter / Första delen - Smärre skrifter / 44 Author: August Bondeson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

- On this page / på denna sida - Vid en dödsbädd. - Kapplöpningen vid Partilled.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Blott då och då en snyftning störde lugnet,
en suck ur ett av jämmer pressat hjärta.
Där satt den sörjande, en ädel kvinna,
och ångestfull hon blicken hade fästad
på den, som högst hon älskade på jorden.
Vid varje kvidan från den sjuke vännen,
vid varje ryckning i hans stela lemmar
med ångest böjde hon sig ned och smekte
med lätta handen ömt sin älsklings lockar,
och strida hennes bittra tårar runno.
Vad kval! Den sjukes drag alltmer förvridas,
den grymma dödens köld hans leder fattar:
En kvidan, så en suck — och det är slutat.
Där låg han död, som högst av allt hon älskat,
den kärleksrika kvinnan. Alltför häftig
var sorgen, och hon faller ned förintad
och sjunker stum till döde vännens sida.
Då träder tyst en piga in i rummet:
"Kors fröken! ack, vad lönar så att sörja!
I morgon skaffar jag en annan — Moppe".

Kapplöpningen vid Partilled.

Ja’ for ifrå’ hemmet me’ smör, som I veten.
I Göteborg sålde ja’ hala den smeten,
men var uti staden än falle ja’ geck,
att hästa’ skull’ kappas blott höra ja’ feck.

Ett brike där va’ å ett ynkelit väsen,
för alla vell me’ för å tetta på schäsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>