- On this page / på denna sida
- Båssman Klang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Å så te slutt de blai nu fre,
å Klangen, han feck hem seg je.
Män fast han nu bara pau träbain sto,
så va han dänsamme te sinne å mo.
Så feck han seg ain ärepäng,
för de han vott ain dockti dräng,
å styvra, de feck han la nönna därte,
å ente va de la för mö’t ente, de.
Nu dovde’n ente mair i kri,
män velle ändau nötti bli.
Så tog han la påga å lärde A, B
å C å D å lide därte.
Vesst va han sträng, de e la sant,
å slo, de jore han bakstant;
män bara ain lydde å skecka seg väl,
så konne han gläa vareveli själ.
Nu skolar ente Klangen mair,
Horra!
För länge sen han mullats nair,
Horra!
Å ingen kan sia, var gravhöjen lau,
män minnet e helitt å lever ändau.
Horra, horra, horra!
</poem>
Ain, en; kravi, morsk; bon, både; datt, föll; maa, magar;
nönna, några; dovde’n, dugde han; påga, pojkar; e, är; vareveli,
varenda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>