- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Andra delen - Allmogeberättelser, nya allmogeberättelser /
88

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - De bägge glasarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på Petternilla, och Andreas talte aldrig om det för
honom. Manuel tyckte också, att Petternilla var som
ett litet äss, ja, han tyckte riktigt väl om henne. Och
som han var mera rättfram än Andreas, så stack han
inte under stolen med det, utan hängde efter henne
både i tid och otid, sjasade med henne och kallade henne
sin lilla bobba och roade för henne, med vad han kunde.
Och Petternilla hon tyckte, förstår sig, att Manuel var
både snäll och rolig, så hon visade inte av honom.

Detta blev till slut olidligt för Andreas att se på.
Han var nästan ond på Manuel — fast det hade han
ju ingen rättighet till, när han aldrig hade låtit honom
förstå sina tankar. Men på Petternilla var han riktigt
arg. Skulle det vara tacken för allt det goda han
smusslade till henne, att hon slängde omkring så där och
slamsade med Manuel, som, så brodern det var, i alla
fall inte kunde räknas för annat än hans hantlangare
och som visst aldrig gett henne för en knappnåls värde!

Men han visade inte sin förargelse, utan funderade
i stället på, hur han skulle kunna skilja Petternilla och
Manuel åt. Lättast gick väl det genom att byta om
söndagskvarter! Det gjorde han också genast, och Manuel
måste, kan veta, följa med honom. Och sen passade
Andreas väl på, att de inte fingo sina vägar åt
knutsjöhållet.

Men en dag fram på hösten hade glaset tagit slut,
och då säger Andreas till Manuel:

— Nu skall du ligga här stilla och göra litet kitt och
sen så får du hitta på vad, du kan här, medan jag är
inne i Falkenberg efter glas.

Manuel undrade allt vad som tog åt Andreas, efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/2/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free