- On this page / på denna sida
- Herregården Ransberg
- On this page / på denna sida
- Herregården Ransberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ungen med, om det kniper. Och inte ska vi tränga
er ur er stuga inte. — Vänta bara — vi ska snart
bygga ny stuga, och då ska I flytta in till oss. —
Tycker I inte om pojken, vänn? — Gå till farmor, lillen!
Hon tog barnet ifrån mig och ville fly det till den
gamla. Men mor var rent inte belåten, hon ville inte
en gång titta åt pojken.
— Hum, tyckte hon, bygga hus — flytta in! Du
pratar som om du kunde trolla. Vad har du att bygga
hus för? Johan har ingenting. Nej, I blin allt här i
kulan. Och kan ske jag, stackare, skall ut och tigga
födan till er.
Därmed snurrade hon av in i stugan.
Jag hystade pojken och trallade högt, för inte Greta
skulle lägga mors ord för illa vid sig. Jag kände ju
mor. Hon mente visst inte så illa, som det lät, för mor
har alltid varit en godhjärtad människa, inte har hon
velat göra någon ledsen. Men detta här kom för hastigt
över henne. Jag hade, kan veta, ingenting talt om förut,
och det var la det, som gjorde henne mest harm.
Och som väl var — Greta brydde sig inte heller om
det. Hon bara knep ihop munnen och nickade åt mig.
Men sen mor var väl ingången, så sade hon:
— Kom i’åg nu, Johan, nu hjälper du till, så att
mina ord inte kommer på skam. Vi ska visa mor, att
vi kan, vad vi vill.
Om en stund kom mor ut och flydde oss var sin
kopp kaffe. Nu var hon allt mildare i synen och nu tog
hon pojken om hakan och smackade åt honom. Men
hon tyckte la ändå, hon skulle ge oss något så gott som
en bäsk ovanpå kaffet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
