Samlade skrifter / Andra delen - Allmogeberättelser, nya allmogeberättelser / 182 Author: August Bondeson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

- On this page / på denna sida - Halta Stina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pengar både som snickare och som handlare och så
skulle han göra körslor med hästen. Och se, skulle han
och Halta Stina ha handel, så voro de då rent tvungna
till att ha sig häst, för eljes blev det för dyrt att få
hem, vad de skulle ha ifrån staden. Ja, Anders talte så
väl för sig, så han fick borga en gammal pinnavagn och
en sele med av lidagubben. För gamle Petter tänkte la
som så, att i värsta fall så kunde han passa på och ta
igen både det ena och det andra — Anders Langlätt
var nog ett stort fä, men han hade inte ord för att vara
oärlig.

Så körde Halta Stina och Anders Langlätt till
Falkenbergs stad och borgade både kaffe och socker och
tobak och snus och brännevin och kaffekoppar och glas
och mycket annat. De fingo allt, vad de nånsin ville ha,
för Anders Langlätt, han gick i borgen. Det var la inte
farligt att betro en sådan karl, som ägde både häst och
vagn, mente handlaren där inne i staden.

När de nu kommo hem, så vred Anders ihop en liten
disk inne i stugan, och så började Halta Stina sin
handel. Och där blev handel med besked. Alla människor
ville handla med henne, för hon var så god av sig, hon
bjudde så många som kommo på både kaffe och
brännevin, och så vägde hon så rejält så. Och ville det sig
riktigt väl, så kunde en happa till att hitta en tolvskilling
i struten, när hon lämnade ut en fjärndel kaffebönor,
som kostade åtta skilling. För se, hon hade ingen
bestämd pengalåda. Hon hade så brått, så hon visste la
knappt, vad hon gjorde, när hon stod där ensam och
skulle sköta denne handeln. Anders Langlätt kunde inte
jämt vara tillstädes, han skulle snickra litet med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>