Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakob Glader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Sutta, min ko!
Då säger Jan:
— Du får inte säga Sutta, min ko, utan Sutta, Jans ko!
Och så gav han på och slog honom.
Så bestämde han då, att han skulle komma andre dagen
och då skulle han då se hjärteblodet på brodern. Varpå
Andreas skickade bud på länsmannen och kronerättaren
och sedan fick han ha några andra karlar till hjälp att ta
imot sin broder Jan.
Då tog en en plogrest[1] och den andre en järnbetsmal
och ställde sig, en på var sidan, vid dörren.
Med detsamma, som Jan kommer i dörren och lutar
sitt huvud och skall gå in, så lägger de till en i huvet,
bägge två, med var sitt vapen, så att han blev liggandes.
Och därmed så satte de på honom black och handklåvar,
medan han låg och var avsvimmad, och sen fraktade de
honom till länshäktet.
Han var stark, Grimmere-Jan. Men här har ändå varit
en, som var starkare än både Grimmere-Jan och hela hans
släkt tillsammans.
Det var så vulet, så att det var en liten gutt i Ingerebyn,
som låg i kvarnen. Och då fick han höra, att det spelade
så grant ner under kvarnen. Och det var strömgubben.
Gutten tittade efter och fick se honom, där han låg och
höll kvarnen i fjärkalln[2].
— Tänk, om jag vore så stark som du! sa gossen.
— Jo, sa gubben, vill du släppa ut den lilla nykalvade
kalven, som I har i fähuset, så skall du få bli så stark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
