Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emma, som spann guld av långhalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— God morgon, min mor!
— Är detta din moder? sade konungen,
— Ja, svarade drottningen blygsamt.
— Det var skam till händer på den käringen!
Detta hörde gumman och sade till konungen:
— Får eders majestäts drottning spunnit så mycken
guldtråd av långhalm, som jag gjort, så blir hennes händer
likaså långa.
— Hon skall befrias därifrån, sade konungen. När hon
blir sådan, då skall hon aldrig mera spinna, det lovar jag
på min konungaära.
Gumman blev väl trakterad med alla slags rätter, av
vilka käringen höll ganska gott till godo. Sedan gick
käringen sin väg.
Och dagen därpå gick åter Emma till tuvan och
klappade på.
— Hör, sade hon, är syster hemma?
Strax stod käringen där vid hennes sida och gumman
sade:
— Jag vet, vad du vill, efter mors berättelse. Jag
kommer strax efter.
Drottningen gick in. Strax kom gumman efter.
Drottningen steg imot gumman och hälsade:
— God dag, min kära syster!
— Det var en besynnerlig släkt, du har, sade konungen,
emedan alla är vanskapliga.
Ty hon behövde icke säte. ty hennes stuss räckte till
jorden.
Gumman sade till konungen:
— Eders majestät undrar väl på mitt stora säte. Men
får eders majestäts drottning vävit så mycken guldväv,
som jag gjort, så kunde hon bliva mycket värre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
