Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furpan eller den listiga käringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Nu släpper jag dörren.
— Är du stört galen! sade Nils. Gör du detta, så pekar
det rakt åt skogen.
— Jagu, släpper jag na, sade Furpan.
Varpå hon ruskade på dörren, att hon kom emellan
grenarna, och släppte så med handen.
Nu kan envar begripa, vad detta blev för ett bullrande
och vad dörren kunde uträtta, då hon föll på dessa
dyrbara saker.
Nu blev alla rädda. Konungen tänkte rakt, att djävulen
bodde i trädet, sprang upp från bordet och sade:
— Skynda eder, mina herrar! Vi blir rakt olyckliga.
Konungen själv satte i språng, och den ena efter den
andra uppsatte sig i sin åkedon. Köksvagnarna blev genast
bortförda. Och de körde sin väg.
När de kom ett litet stycke därifrån, sade konungen:
— Det var skam till skada detta blev. Är någon utav
herrarna, som vågar tillbaka för att söka avhämta något
av de förnämsta sakerna, den vill jag giva belöning.
— Nej, svarade excellenserna och de stora herrarna.
Vi har lovat hans majestät trohet mot både sig och
fäderneslandet, men detta kan vi icke göra.
— Hur skall man bära sig åt då? sade konungen. Skall
jag härigenom förlora all den dyrbarhet, som där var?
Men det är rätt — jag har en präst med mig. Den kan ju
besvärja andar, så att de bortflyr. Han skall prompt dit
att försöka rädda något av godset.
Prästen blev framkallad.
— Hör du, sade konungen, du är ju präst! Du skall
möjligtvis kunna vika satan undan, så att jag får
någonting tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
