- On this page / på denna sida
- Båtsmannens brev
- On this page / på denna sida
- Båtsmannens brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstå, ty hans enda ko gick ute på bete, så till henne var
det ej ämnat.
— God dag, Anckar! hälsade jag.
— Hummm! God dag! hälsade han igen, utan att se
upp.
— Vill Anckar komma med in i stugan, så ska jag läsa
någonting för Anckar.
Då släppte han hö fånget, reste sig upp kapprak och satte
ögonen i mig.
— Jag vet inte, vad doktorn har hos mig att göra —
jag har inte skickat bud efter’n. — Han har inte trång till
att läsa lagen för mig.
— Nej, jag kommer varken till att läsa lagen eller
profeterna för Anckar. Men jag skall läsa upp någonting
roligt, som jag tycker om och som hedrar Anckar själv. —
Kom nu bara! Inte ha vi något ont oss emellan.
— Ja, det är la inte värre ställt, än att jag tör gå in i
min egen stuga, när jag vill, tyckte han och följde så
med in.
Stava stod vid spisen och höll på med att pyssla om
Svarte Petter. Det brann redan under kitteln, och
kaffehon var nedlyftad från spishyllan. Halta Stina satt tyst och
halvt skamsen på bänken nere vid dörren.
Anckar tog av sig mössan och slog sig ner på bänken
vid nordfönstret.
— Vad du har brått med att hämta doktare, du, Stina!
tyckte han. Här på trakten bruka vi aldrig hämta dem,
förrän själen sitter i ganerna och ska till att flyga sin väg.
Halta Stina teg, försiktigtvis.
Jag tog plats på bänken jämte båtsmannen och höll så
brevet imot honom.
— Känner Anckar igen detta här?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
