- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjärde delen - I Glimminge och Kröplinge M.V.K. /
78

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Tratta-Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ja, nu så han I reda på, vad Tratta-Lars gick för. Om
jag så därtill säger, att han var liten och blek och spinkig,
så veten I, hur han såg ut med.

Men tron I inte, han blev gift ända, hurudan han då var?
Jo, pina rasa dö! Och hundan vete la för resten, hurudan
den karl skall vara funtad, som inte kan skaffa sig en
käring.

Men se, Tratta-Lars fick sig både en stor käring och en
stark käring och en duktig käring. Det var ingen mindre
än själva prostens Lina, köksan, som han fastnade för.
Och hon var då mest dubbelt så stor och stark som han.

Det sker mycket obetänkt här i världen. Men det, som
skall ske, det sker, och så var det med detta giftet.
Tratta-Lars hade visst aldrig tänkt på att fria till Prosta-Lina,
lika litet som Prosta-Lina till Tratta-Lars. Men så voro
de ihop vid majeträt på Kröplinge backe om midsommar,
och så blev det frieri av i alla fulla fall.

Folk förskräckte la Lina för detta giftet. Men Lina
tyckte bara det:

— När det nu så ska va, så ska det också bli bra.

Så det var fast och bestämt.

Nu ville, förstår sig, Lina med all makt, att de skulle
sätta sig ner i kyrkebyn — för där var hon född och där
hade hon tjänt i all sin tid, och där hade de prostens att lita
sig till. Men se, det ville inte Lars höra talas om. Han ville
upp åt sjönevadshållet till, för där hade de inte så långt
efter brännet — skogen låg ju ända inpå — och brännet
är la ändå det viktigaste för en skräddare, som ju jämt
skall fyra under pärsejärnet. Jaja, Lina begrep gott, vad
det var för "bränne", som Lars hade mest bekymmer för,
och det var justament ifrån det, hon ville, att han skulle
vara så långt skild som möjligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/4/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free