- On this page / på denna sida
- Anna Katrina, hon vann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ja, sade Kristian, jag skulle vända till en kjole åt
Anna Katrina, som hon ska ha att stassa i på nyårsdag.
— Vill du inte titta in till mig? frågte Elin.
— Jo, det kunde jag la vilja, sade Kristian, för han
visste allt, han slapp bära ut julen, när han kom dit. Men
kom då och hjälp mig ner! tyckte han.
Det fick la Elin göra, fast eljes tyckte hon allt, det var
harm att behöva gå in till Anna Katrinas. Men sen
Kristian bara kom väl ner på golvet, så kläbbade han sig fram
och kröp in i häbbaret till Elin. Hon fällde ner bordsstolen
borta vid sin fyr, och så fick Kristian kravla sig upp och
sitta. Och nu var han så nöjder, så han ända sken i ansiktet.
Men Elin gick bort i sin kista och tog fram en liten flaska
med rack, som hon hade kokt ihop av brännevin och
honung och malört och peppar. Så slog hon upp i en
silvertumlare, som hon hade fått av sin gudmor, och bad
Kristian hålla till godo.
Kristian tog tumlaren och läppjade och smackade och
smackade och läppjade, tills den var tom; då flydde han
honom tillbaka och sade:
— Den gjorde gott!
Och nu var han så storliga belåten, så han började på
att nynna och tralla.
Då säger Elin:
— Tycker du så illa väl om Anna Katrina? sade hon
och tittade i golvet.
— Jag tycker fullt så väl om dig, sade Kristian utan
betänkande och så drog han till med att sjunga:
<poem>
"Du skall få en brudeskänk
och en morgongåva,
silverkedja, silverlänk,
det skall jag dig lova,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>