- On this page / på denna sida
- Slädpartiet n:o 2 i Yxered
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vart ställe och sticksupar att lägga emellan med. Se han
var gärna sedder och väl tagen, vart han kom, för han var
alltid så rolig och full av spektakel, denne Andreasen.
— Nu har du fått ärendet uträttat, det ser jag, sade
Anna Britta, när han kom inkryssande i stugan.
— Ja gu, har jag så, tyckte Andreas.
— Ja, tänk så många supar och gökar, som det har
vankats! sade Anna Britta.
— Ja, det med. Men jag trodde, du mente slädpartiet.
Det blir, du! Vi ä nio stycken, som ska ge oss ut på
Knutadag och köra till Gräshult, sade han.
— Kors i all min tid! Är det åtta till, som ä lika stolliga
som du! sade Anna Britta och slog ihop händerna. Du
narras la bara?
— Nej gu, det är bestämt, mente han.
Och bestämt var det, hur galet det än låtte i käringens
öron.
Knutadag om morgonen hade gubbarna ett faseligt schå
med att skrapa tallen och borsta stövet av stutarna och
att rusta drögarna i ordning. Och käringarna brassade i
spisen och bakte vafflor och pannekakor, så att svetten
rann av dem. Andreas hade varit på Kleva gästgivaregård
dagen förut och köpt en rejäl kutting brännevin — hela
tre kannor — och den surrade han nu fast vid den främre
hammelen på drögen.
Fram vid tiotiden på dagen började gubbarna komma.
Den förste, som viste sig på Stubbakulla gård, var
Kristian Långskank i Flisered, han som hade så långa ben,
så att han skrapade upp nya spår med träskonäsorna, där
han åkte fram skrevse över åkebrädan. Han hade de likaste
stutarna i hela nabolaget, och bägge voro de
krummelhornta och röda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>