- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjärde delen - I Glimminge och Kröplinge M.V.K. /
283

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Mästertjuven Henrik Borg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gubben sade:

— När I fån ta, vad jag har, så kunnen I väl låta bli att
slå mig.

Då tillrättavisade Borg Fyrboll och befallde honom låta
den gamle vara i fred.

Där togo de nu tvåhundrafemtio riksdaler och en hop
andra småsaker.

Fyrboll och Anders blevo tagna fast, men Borgen, han
gick fri alltjämt.

Men så en dag skulle Vessigeboarna köra upp i skogen
ovanför Krogsered efter timmer. Fram på ottan kommo
de till Krogsered och skulle beta sina hästar i en port på
gästgivaregården. Och Kristen i Lassagård gick före in
i porten och tänkte röja undan, ifall där stod nån vagn
eller sådant i vägen. Då tyckte han, det snarkade i en
vagnshäck där. Kristen hämtade de andre karlarna, och
nu hittade de Henrik Borg, som hade bäddat ner sig där
i häcken. De anammade honom och ledde honom in i
gästgivarestugan. Och här satt han på bänken vid fönstret,
med en väktare på var sida. Denne gången skulle han allt
slippa att göra så som i Slöinge, mente Vessigeboarna. Men
rätt som han satt, så slog han ut fönstret och hoppade ut,
och i hoppet tog han hatten av den ene väktaren. Och
därmed var han på fri fot igen.

Det hade nu länge gått kunglig lysning efter Henrik
Borg, att han skulle gripas, var han gripas kunde. Slutligen
började också folket göra allvar med sina spaningar. Där
hölls skallgång på skallgång, men Borgen gick ständigt fri
— tack vare de goda vännerna där uppe i skogsbygden.

Men så en Gunnarps marknad blev han äntligen fast.
Det var Andreas i Borregården och Anders Pil, som fingo
se honom där ute på marknadsbacken och kände igen sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/4/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free