Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Andersson - 8. I österlanden, där ståndar ett slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5. "Jag passar ej på de fjädrar av guld,
som jag för dig skulle bära.
I världen är jag en främmande fågel vild,
ingen man månde mig känna."
6. "Är du i världen en främmande fågel vild
och ingen man månde dig känna,
dig tvingar väl hungersnöd och köld,
som faller på vägen den breda."
7. "Mig tvingar väl hunger, mig tvingar väl snö
som faller på vägen den breda,
mig tvingar långt mer en lönfull sorg,
den gör mig ångest och möda.
8. Imellom berg och djupan dal
bortrinner den stridaste strömmen;
men den, som har en fulltrogen vän,
han den ej snarlig bortglömmer.
9. Jag var trolovad med en konungason,
en riddare väldig och präktig;
min stegmor slog det hastigt om,
för hon det ej hava ville.
10. Mig skapte hon till en näktergal,
bad mig väl världen omflyga,
min broder hon skapte till en ulv,
bad honom i skogen löpa.
11. Strax for han ut, i skogen in.
Hon svor, att han aldrig skull’ få bot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
