Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ditt hjärta du mig givit, det har du tätt igen
och har det så bebundit allt med en annan vän.
4. Vart skall jag taga vägen, var skall jag finna ro,
när du mig övergiver, var skall jag finna bo?
Hos fåglar uti skogen allt uppå ensam kvist,
som turturduvan klagar, när hon sin maka mist.
5. Som solen, hon skönt lyser på himlarunden klar,
så brinner ock den kärlek, som du själv upptänt har.
Ack, om jag kunde sluta dig alldeles ur mitt sinn’,
då en annan dig skall äga och du blir icke min!
6. Fast mången kan väl tänka uti sitt sinne så,
här finns väl flera gossar, om jag dig ej kan få.
Men denna kärlekslåga, som du själv upptänt har,
kan aldrig mer utslockna, förrän jag läggs i grav.
7. Mina tårar hava runnit. iMen gud mitt vittne är,
att jag ej övergiver den vän, jag håller kär.
Jag önskar att få möta dig allt uti himmelen,
för det du här i tiden har var’t min bäste vän.
8. Men herren kan väl löna den, som otrogen är.
Den, som en sådan falskhet uti sitt hjärta bär,
ja, den kan ej bli olönt hos gud i himmelen,
för det han här i tiden var falsk uti sitt sinn’.
9. Mitt hjärta bär stor ängslan, jag suckar ganska tungt
och ville gärna bära all motgång, du mig unt;
men gud, som är min glädje, då jag bedrövad är,
han kan oss båda hjälpa att leva var för sig.
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
