Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acidum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Acklimatisera—Ackord
52
om detta har visat sig vara fallet
med t. ex. bruna råttan och
många vanliga ogräs, torde dock
exempelvis åtskilliga av de
vanliga kulturväxterna, om de helt
överlämnades åt sig själva,
komma att med säkerhet duka under
för inkräktande ogräs. Enligt
denna snävare uppfattning av
begreppet A. skulle ej heller t. ex.
vaniljen kunna anses
acklimatiserad på Réunion, trots att den
här trives förträffligt. Den
infördes dit i mitten på 1800-t. men
satte icke frukt, alldenstund de
insekter, vilka överföra pollen
till pistillen, saknades. Man
tillgrep då den ännu begagnade
utvägen att låta plantagearbetare
verkställa överföringen. I bägge
dessa fall talas dock om en A.
Som A. kan icke fattas det
förhållandet, att ett djur 1. en växt
trivs och fortplantar sig, då
människan genom en del praktiska
åtgärder (genom inflyttande av
t. ex. växten i drivhus etc.) söker
att skapa möjligast likartade
förhållanden med dem, under vilka
organismen lever i sitt hemland.
Människan har använt de levande
varelsernas
acklimatisationsför-måga för att skaffa sig de
tamdjur och kulturväxter, vilka i
våra dagar äro spridda över stora
delar av jorden. För studiet av
med A. förbundna förhållanden
beträffande såväl växter som djur
ha
acklimatisations-trädgårdar inrättats.
Acklimatise’ra, se
Ackli-m a t i s a t i o n.
Acklinga, socken i Skarab. L,
bildar med Agnetorp, Baltak och
Tidaholm pastorat i Skara stift.
470 inv.
Ackola’d (fr. accolade,
omfamning), dubbning av riddare;
klammertecken.
Ackommodatio’n (lat. ad, till,
och co’mmodum, bekvämlighet),
anpassning, se Öga.
Ackommodationsväxel, se
Växel.
Ackompanjema’ng (av fr.
accompagner, ledsaga),
beledsag-ning av huvudstämman i ett
musikstycke; sker antingen med
piano, annat instrument och hel
orkester eller vid sång även med
kör, s. k. brummkör. Tidigare
tillhörde det den spelande att efter
behag sätta A. till en
melodistämma. I modern musik är det
kompositören, som själv arbetar
in A. i stycket och ofta ger det
en konstrik och för styckets
verkan betydelsefull utformning. —
Ackompanjera, beledsaga.
Acko’rd (av lat. ad, till, och
cor, hjärta). 1. Jur. Avtal, se
Konkurs; beting, se A r
-betsbeting. — 2. Mus. Ett
Exempel på olika slags ackord. Den ieke
fyllda noten i varje ackord är
grundtonen.
system av samtidigt ljudande
toner med efter vissa lagar
bestämt inbördes förhållande: a)
grund- 1. stam ackord,
vilkas toner ordnas tersvis över
varandra från en grundton
räknat; hit höra treklang (se 1
å fig.), bestående av 3 toner:
grundton, ters och kvint, s e p
-t i m a c k o r d (4) (fyrklang)
med 4 toner: de tre nämnda jämte
septima, och n o n a c k o r d (8)
med 5 toner, de fyra nämnda
jämte nona; b) härledda 1.
omvända ackord, i vilka
grundtonen ej ligger lägst utan är
flyttad upp mellan eller över de
övriga tonerna; lägsta tonen
kallas baston, och A. benämnas
olika allt efter den ton, som
väl-jes till baston. Tages i en
tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
